Över öppet hav
Ned i djupet där han dväljer
Väntar på den dag
Han förnimma faderns kall
En förtrollning av illvilligt uppsåt
Den arges grepp om bestens kropp
I ett prov av omänsklig styrka
I djupet vrider sig Jörmungandr
Ormen slumrar
I väntan på gudarnas fall
Vid det sista slag
Skall du resa dig ur vågorna
Till en domedag
Och världarnas förfall
Veor hornens högborg bröt
Ett mäktigt agn, och hat i sitt sinn
Med asakrafter slungas det ut
Stridslusten glöder, hans villebråd hugger
Två ögon lyser upp
Ett skri av fruktan ljuder
I fasa kapar klingan linan
Mot djupet sjunker Jörmungandr
Ormen slumrar
I väntan på gudarnas fall
Vid det sista slag
Skall du resa dig ur vågorna
Till en domedag
Och världarnas förfall
Jörmungandr
Hör mitt kall, tag plats vid min sida
Jörmungandr
Din tid är nu
En ödets tid, en sista strid till döden
Slagen ned till jorden ligger du
Klämtande för döden som väntar dig
Se, med tunga steg din bane vacklar
I hans kropp flyter etter fram
Fiendernas kamp, den är till ända
(Ragnarök)
En era har nått sitt slut
Vid det sista slag
Skall du resa dig ur vågorna
Till en domedag
Och världarnas förfall
För det sista slag
Då du rest dig upp ur vågorna
Ödet är förfyllt
I en värld som föds på nytt